Posted in Falska Nyheter

Falska nyheter

Falska nyheter Posted on 2nd september 2019Leave a comment

Ofta i samband med större händelser dyker det upp stora rubriker i sociala medier om det inträffade. Det låter otroligt och väldigt många människor delar inläggen och sprider dem vidare utan att blinka. Ofta läser folk endast rubriken, reagerar känslomässigt och delar snabbt som ögat. Syftet med falska nyheter är ofta att väcka sensation, få ut en viss reklam eller få folk att bli upprörda, och i många fall sitter det en person med alldeles för mycket fritid bakom detta.

Click bait

I väldigt många fall är detta falska nyheter med click bait. Det betyder att rubriken ska fånga ditt intresse så att du klickar på artikeln för att du vill läsa den och för att kunna läsa måste du titta på mängder av reklam, eller så kommer du någon helt annanstans med en gång och det finns ingen artikel att läsa. Ofta är det rubriker som verkar spännande och i stil med ”Titta vad som händer när den lilla babyn tappar nappen…”. Något som inbjuder och väcker din nyfikenhet till att läsa mera.

Näthat

Rubriker är även bra för att sprida olika former av propaganda, underminera motståndare och sprida näthat och uppröra tiotusentals människor. Här kan det ofta handla om orättvisor, underliggande rasism, utpekande av olika etniska grupper eller enskilda personer, och även politik. Detta används ofta för att spä på fördomar eller åsikter och som ren skrämselpropaganda. Vanliga rubriker kan vara ”Invandrare får gratis körkort” eller ”Klimat-Greta sedd på flygplats i Tyskland”.

Klimatförnekare debatterar och konspirerar mot miljövänner och allt är farligt och ingenting är fel. Jorden går under ena dagen och andra dagen är allt normalt och tillhör bara planetens naturliga variationer. Det är inte lätt att veta vad som är sant i det stora nyhetsflödet som når ut till alla varje dag. Det finns dock en sak du kan lita på, och det är virke från Byggmax. Du får exakt vad du köper, till ett bra pris och vill du ha tryckimpregnerade staketstolpar så får du tryckimpregnerade staketstolpar, inte stolpar som har ruttnat bort ett och ett halvt år senare.

Var källkritisk

Varje gång du ser något som påtalar en händelse eller situation med smaskiga rubriker så fundera på om det verkligen är sant. Fundera på detta innan du delar inlägget själv, och innan du ens kommenterar det. Vem har skrivit detta och i vilket syfte, är en fråga som du måste ställa dig. Är källan till texten tillförlitlig eller kan det vara uppdiktat alltihop? Du kanske till och med kan göra en bildsökning på bilden i länken, och då kanske du kan se om bilden finns i andra sammanhang. Gör den det är artikeln sannolikt inte helt och hållet sanningsenlig. Samma bild med flera olika sammanhang, till exempel en byggnadsarbetare på taket på en katedral kan på några ögonblick bli en person som satte eld på Notre Dame, som för övrigt drabbades av troligt elfel eller miss i arbetet, inte en pyroman.

Använd gärna SVT’s Faktakollen om du inte orkar kolla upp den virala nyheten själv. En annan sanning kanske avslöjar sig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *