Fejknyheter, mera känt som fake news, sprider sig i dag genom både traditionella medier och andra social media. Syftet med fake news är att vilseleda människor, ofta av politiska eller ekonomiska skäl. Det tas ofta upp för diskussion i dag hur man skyddar demokratier vid t ex val då flödet av fake news ökar enormt. Man ser att det finns en tendens att vilja påverka val genom desinformation, både inom länder men också utanför dess gränser. Olika extrema grupperingar utmärker sig tydligt och ger skäl till oro inför större politiska händelser.
Fake news och bedrägerier
Fake news berör dock inte bara politiska händelser utan har kommit att användas i form av bedrägerier. De senaste åren har man sett en ökning av bedrägerier på olika medier som ofta föranleds av en tragisk sjukdomshistoria som inte visar sig stämma. När det uppdagas att historien inte är sann har människor ofta bidragit med både tid och pengar för att hjälpa den utsatte, som i själva verket är bedragare.
Man ser också hur händelser förvrängs till att bli något de inte var från början och hur extrema grupper använder sig av tillspetsade historier i syfte att chockaera eller skrämma människor. Mer harmlösa exempel finns och är sådant som dyker upp i flödet dagligen och vars syfte man bara kan spekulera i. Uppmärksamhet och en vilja att bli känd under en natt kan vara faktorer som spelar in.
Fake news sprids snabbt
Det finns nyligen gjord forskning som visar att människor är mer benägna att dela fake news än riktiga nyheter. De delas också snabbare på sociala medier än en seriös artikel från traditionell media. Det finns ingen entydig förklaring till varför det är på det här sättet men vissa menar att fake news allt oftare spelar på våra känsloregister och att man lättare faller offer för känsloargument.
Digital källkritik som skolundervisning
Desinformation är ett utbrett problem som debatteras flitigt. I skolan är man noggrann med att undervisa om att kritiskt kunna granska källor, d.v.s källkritik. Det är obligatoriskt för varje kurs i skolan att undervisa och poängtera vikten av att kunna bedöma om en källa kan anses vara tillförlitlig. Studier visar att det gett resultat och att det är yngre generationer som snabbare identifierar en falsk nyhet än den äldre generationen.
Äldre en utsatt grupp
Studier visar att äldre människor i USA allt oftare delar artiklar där informationen inte stämmer och att de har sämre kunskaper om källkritik. De äldre blir, med ökat flöde av fake news, en utsatt grupp då det gäller falska nyheter men löper också större risk att bli utsatta för utstuderade bedrägerier. Det har en naturlig förklaring då äldre ofta är dåligt utbildade i digital källkritik och har av tidigare erfarenhet, större tilltro till media. Den unga generationen utbildas men är också mer insatt i alla de olika medier som finns i dag.