Tidningens Historia
Vi har sedan långt tillbaka skickat meddelanden i skrift till varandra och i Sverige kom tidningen att födas på riktigt under 1600-talet. Då var tidningen bara till för ett mindre antal människor och behandlade ämnen som var mer i likhet med propaganda än det vi i dag kallar dagsaktuella nyheter.
Ordinari Post Tijdener
Tidningen hette Ordinari Post Tijdener och grundades av Axel Oxenstierna år 1645. Syftet var att föra ut budskap som gynnade staten och dess kassa. Tekniken som användes då för att framställa meddelande på papper var underutvecklad och enbart de som tillhörde de rikas krets hade tillgång till tidningen. Så småningom skulle tidningen komma att bli ett oerhört maktmedel, något som började synas så smått under 1700-talet.
Tryckfrihetsförordningen
Under tidspannet 1712-1772 började tidningar att tillverkas och få större spridning bland människor. Här kan man säga att det började ske en mindre maktförskjutning och år 1766 såg tryckfrihetsförordning ljuset. Denna Tryckfrihetsförordning stiftades och innebar att man förbjöd censur med undantag för angrepp på kung och kungafamilj. I lagen rymdes även offentlighetsprincipen och regeln som sa att man endast kunde ställas till svar för publikationer efter att de publicerats. Det här var och är en stor händelse i Sveriges historia som möjliggjorde för människor att ha ett bredare och mer öppet samtal. Tryckkonsten var relativt ny och outforskad, samt den nya lagen gjorde det möjligt att till en större grupp människor belysa och informera men även att kritisera det som var orätt, om än inom tydliga ramar.
År 1772 kom tryckfrihetsförordningen att skrivas om och helt avskaffa offentlighetsprincipen. Den nya lagen var av friare art än den tidigare men tycktes skriven i väldig stress och lämnade en del att önska. Mannen som författade den nya lagen var Karl XIII som då var hertig i Sverige.
År 1809 och 1812 skrevs tryckfrihetsförordningen om och lagarna samt straffen skärptes. Man lämnade även in förslag om att tryckfrihetsförordningen skulle bli grundlag, d.v.s det som är norm i ett samhälle. Sverige fick även sin första upphovsrättsliga reglering som skyddade en författares verk men även indragningsmakten vilket var en ny lag som gjorde det möjligt att förbjuda vissa, exempelvis, tidningar. En form av censur infördes i Sveriges tryckfrihetsförordning och kom att bli kvar ända fram till år 1945 då den avskaffades.
Under 1800-talet kom trycktekniken att utvecklas och tidningen började komma i större upplagor vilket möjliggjorde för en viss balans bland befolkningen. Det var inte längre enbart de i samhällets toppskick som kunde ta del av aktuella händelser utan även det som i dag kallas medelklass.
Det har skett ändringar i tryckfrihetsförordningen sex gånger sedan år 1766 och lagen har breddats och anpassats till samhället som det utvecklats. Det finns tydligare reglering kring upphovsrättsmäns verk och indragningsmakten, vilket var statlig censur som inte existerar längre i lagen.